Tillsammans med min kollega Daniel Brånn har jag nyligen hållit skrivkurser på flera stora myndigheter. En fråga som diskuterats livligt under dessa kurser är de anställdas syn på myndighetens olika målgrupper. Det har nämligen visat sig att avsändarna många gånger missbedömer vilken abstraktionsnivå och grad av komplexitet som är önskvärd i texterna de skriver. Medan mottagarna själva ofta efterfrågar så enkla och lättlästa texter som möjligt, tror avsändarna ofta att det skrivna tappar i värde om det framställs konkret ch lättillgängligt. Spänningen mellan å ena sidan läsarens behov och å andra sidan avsändarens prestige är alltid interssant att lyfta fram i ljuset. Genom att föra diskussioner om detta spänningsförhållande kan man sätta fingret på attityder och tankar som i vissa fall kan hindra en effektiv kommunikation, och det är därför ofta en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med skrivande inom en organisation.